Välj en sida
Vi vägleder dig till önskad destination

Stureplankompassen

om oss

Stureplan

Är du ute efter en matupplevelse eller bäst shopping i Sverige?
Stureplan är platsen för dig. Vi jämför restauranger och shopping på heltid och vågar kalla oss proffs på just detta. Vi skriver även om evenemang och tillställningar som förekommer väldigt ofta i stureplans trakterna. 

Stureplans historia

Nuvarande Stureplan fick vid namnrevisionen år 1885 namnet Stureplanen; då hade Sturegatans sträckning förlängts till Stureplan. Neddragningen av Sturegatan till nuvarande Stureplan var ett av Albert Lindhagens stadsplaneprojekt som godkändes av stadsfullmäktige i november 1877.

Namnberedningen föreslog år 1932 att namnet skulle ändras till Stureplan. Senare kallas Stureplan ”ett av åttiotalets vackraste påhitt” och ansågs av många vara ”det fashionabla Stockholms medelpunkt”. Namnet Sture är efter den adliga ätten Sture, vars mest kända medlemmar var riksföreståndarna Sten Sture den äldre, Svante Nilsson (Sture) och Sten Sture den yngre.

Stureplan var Sveriges dyraste reklamplats för ljusskyltar och en fastighetsägare med fyra till fem skyltar på fasaden kunde få in en årshyra på runt 50 000 kronor på 1950-talet. Byggnaderna runt Stureplan var formligen tapetserade med lysande reklamskyltar. Här trängdes bland annat Gevaert-skylten, Lipton’s té, Marabou-skylten, Osram-skylten och Pommac-skylten. Även Stomatol, Luxor Radio och Kockums emalj var representerade på denna attraktiva reklamplats. Det fanns en särskild fastighet i fonden av Stureplan som var en speciellt attraktiv plats och det var Bångska palatset. Byggnadens läge gjorde att man såg fasaden över hela Stureplan, en bit in på Birger Jarlsgatan och längs hela Kungsgatan. Idag (2010) finns ingen reklam längre på Bångska palatset, bortsett från några enstaka ljusskyltar i höjd med bottenvåningen (läs mer: Ljusskyltar i Stockholm).

Stureplan var en central och livlig plats fram till 3 september 1967 då högertrafiken infördes och spårvagnarna försvann. Från en viktig bytespunkt med tidningskiosk under svampen blev den en steril ö omgiven av biltrafik. Då Sturegallerian byggdes i kvarteret Sperlingens backe i slutet av 1980-talet beslöt man att bygga om platsen. Ön förenades med kvarteret och blev en förplats till gallerian. Man utlyste en allmän arkitekttävling för utformningen. 89 förslag kom in. Förslaget ”Planvärk” från Ornässtugan arkitektbyrå vann och genomfördes. Det var två arkitekter, Björn Bränngård och Jost Assmann, som tillsammans med skulptören Torsten Fridh låg bakom förslaget.

Den nya trafiklösningen krävde att Svampen skulle rivas. Staden ville ersätta den med en fontän, som vunnit andra pris i arkitekttävlingen. Men efter protester byggdes en kopia 4 meter från den gamla platsen. Torget fick en röd beläggning med linjer i smågatsten som följer Sturegatans och Birger Jarlsgatans riktningar. Även de asfalterade gatorna blev röda med älvdalskvartsit som ballast.

Muren mot Birger Jarlsgatan i granit från Vätö följer den gamla bäcken, ”rännilen”, som rann från Träsket vid Jarlaplan till Katthavet i Nybroviken. Skulpturen heter ”Vågrörelse” och skyddar platsen från Birger Jarlsgatans trafik. Förutom den har Torsten Fridh även gjort fontänen ”Höken och duvan” i Biblioteksgatans fond.

Stureplankompassen sponsorer

Eftersom kvalitétsjournalistik inte är gratis är vi givetvis i behov av sponsorer. Casinoupplevelse.se förser nätcasino spelare med bästa casino utan registrering av högsta klass. Vi är därför mycket glada över deras sponsorskap.

En fråga eller två?

Kontakta oss